DAG 28- Det här saknar jag.
Kanske inte det svåraste att lista ut , självklar saknar jag min pappa.
Jag var så liten när han dog och i den åldern var jag mest mammas tös vilket ledde till att jag var med mamma och syster med pappa.
Maria var ofta med pappa när han skulle fixa nåt med huset, byta däck eller vara med på jobbet och jag tror deras relation var annorlunda än våran.
När pappa blev sjuk var vi varje dag på sjukhuset och höll han sällskap in i det sista. Tror detta har gjort min relation till mamma ännu starkare eftersom hon är mitt allt . Att hon orkade med allt är än i dag helt otroligt i mina ögon. Mamma är och kommer alltid vara min hjälte.
Den natten pappa dog , sov både jag och min syster i mammas och pappas säng. Precis som vi viste att den natten skulle v bli väckta av telfornen och få reda på att pappa somnat in. Fri från sin hemska sjukdom.
Jag tittade aldrig på pappa när han dött, jag valde det så fort vi kom fram till sjukhuset och ingen tvingade mig eller tjatade på mig.
Mamma och Maria tittade och sa hej då en sista gång och dom sa att han såg fridfull och vacker ut- det räckte för mig.
Har än i dag aldrig ångrat detta beslut.
Det som jag har svårt för nu är att jag har levt längre utan pappa än med pappa vilket är helt galet. Min pappa missade allt som konfermation, skolavslutningar, ridtävlingar, första kärleken, student, bal och det viktigaste av allt sina barnbarn vilket gör mig ont i hjärtat.
Hade bara velat se han med sina barnbarn som jag vet han hade älskat, men tyvärr kommer detta aldrig ske mer än i min fantasi.
Men jag älskar och saknar min pappa Kaj Karlberg otroligt mycket och vissa dagar är bättre och vissa dagar är sämre. Men jag vet att han finns med mig överallt.
Jag var så liten när han dog och i den åldern var jag mest mammas tös vilket ledde till att jag var med mamma och syster med pappa.
Maria var ofta med pappa när han skulle fixa nåt med huset, byta däck eller vara med på jobbet och jag tror deras relation var annorlunda än våran.
När pappa blev sjuk var vi varje dag på sjukhuset och höll han sällskap in i det sista. Tror detta har gjort min relation till mamma ännu starkare eftersom hon är mitt allt . Att hon orkade med allt är än i dag helt otroligt i mina ögon. Mamma är och kommer alltid vara min hjälte.
Den natten pappa dog , sov både jag och min syster i mammas och pappas säng. Precis som vi viste att den natten skulle v bli väckta av telfornen och få reda på att pappa somnat in. Fri från sin hemska sjukdom.
Jag tittade aldrig på pappa när han dött, jag valde det så fort vi kom fram till sjukhuset och ingen tvingade mig eller tjatade på mig.
Mamma och Maria tittade och sa hej då en sista gång och dom sa att han såg fridfull och vacker ut- det räckte för mig.
Har än i dag aldrig ångrat detta beslut.
Det som jag har svårt för nu är att jag har levt längre utan pappa än med pappa vilket är helt galet. Min pappa missade allt som konfermation, skolavslutningar, ridtävlingar, första kärleken, student, bal och det viktigaste av allt sina barnbarn vilket gör mig ont i hjärtat.
Hade bara velat se han med sina barnbarn som jag vet han hade älskat, men tyvärr kommer detta aldrig ske mer än i min fantasi.
Men jag älskar och saknar min pappa Kaj Karlberg otroligt mycket och vissa dagar är bättre och vissa dagar är sämre. Men jag vet att han finns med mig överallt.
Kommentarer
Postat av: Katri
Å vilken fin dikt! Stämmer så bra, jag förstår din saknad för den har jag med
Kram på dig
Trackback
