Stackars stackars mig...

I dag har jag en tycka synd om mig själv dag. Är förbanat trött på min näsa som bara rinner och rinner, rethostan som kommer varje kväll/natt, ont i huvudet och nu med ont i halsen. Vi har varit sjuka  i  tre veckor och det verkar ta mig f-n aldrig ta slut. Det värsta är att bacillerna bara flyger/hoppar runt i familjen och då är det inte lätt att bli friska. Vist hade det säkert varit mycket bättre om man bara stannade hemma och inte tränade och stressade omkring på massa saker, men hur skall det gå till?
Känns i dag som jag håller på att åka på halsfluss och det hade väl varit mysigt att få nu till helgen. VILL BLI FRISK NUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU........ Erkänn att det är synd om mig.

I dag har jag jobbat i en femma och på fritis med de större barnen. Även i dag blev jag helt chokad över hur skolans klimat är i mellan barnen. barn och lärare - fy! Det som stör mig mest är alla dessa mobiler som eleverna får ha på lektionerna och sitter o pillar på hela tiden + lyssnar på musik. Hur störade är inte detta, tror knappast det blir lättare för elverna att koncentrera sig med all denna störningsmoment. Hade jag varit lärare hade mina elver aldrig fått ha på sina mobiler på lektionerna, men man kanske måste välja sin strider? Det var en tuff dag och mycket intryck , men det skall väl bli bättre och bättre för varje dag.

Eftermiddagen spenderade vi hos mamma och vi gjorde inget speciellt utan bara fika och prata. Tänk vad lyckligt lottad jag är att ha en mamma som jag älskar att umgås med och träffa. Hoppas att jag blir som min mamma och kan hitta den balansen till mina egna barn, att vara först och främst mamma, men även vara deras vän som alltid finns här för dom.  Men jag har ju en bra förebild att ta efter. Kvällen har varit lugn, Ronja fick inte gå på gymnastiken i dag för jag tyckte att hon behövde vila och bli frisk. Barnen har badat och haft det mysigt så jag tror inte hon var så ledsen för det. Nu sover dom gott och det skall snart jag med göra. I morgon väntar en sexa och då blir det väl ännu tuffare.
xoxo.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0