Hemsk mamma....
I dag var det dagen jag fasat för länge. Som mamma lever man för att skydda sin barn mot allt hemsk i världen, man vill inte se dom sjuka eller ledsna. Att då tvinga sitt barn till något man vet kommer göra ditt barn både ledsen och rädd är en madröm. Jag skriver så klart om det förbanade svinvaccinet som i dag gällde barn mellan 3-5 år. Hade inte tänkt att låta Ronja ta detta vaccin, men eftersom hon tillhör riskgruppen var det inte mycket att välja på. Ronja har under hela sin uppväxt haft förkylningsastma och åkt in och ut på sjukhus. Detta angriper lugorna och sätter henne i en riskgrupp. Med denna fakta har jag i två veckor bearbetat detta i mitt huvud för att kunna förstå att det är det enda rätt beslutet, inte lätt kan jag lova er. Jag vill som sagt låta kroppen och naturen ha sin gång och sköta sig själv utan en massa skit insprutat i kroppen.Alla bara pratar om dom FÅ som dött i svininfluensan, men det är faktiskt TVÅ som dött efter att dom vaccinerat sig. Jaha hur bra känns det då? Vad vet vi om detta vaccin som vi så gärna sprutar i oss och ännu värre våra barn. Jag säger det igen, detta är skit svårt att eta vad som är rätt eller fel. Men en sak är jag helt klar över och det är att Vinnie skall inte ta den. Han får olika vaccin var tredje månad + att han inte kan prata . Tänk vad hemskt om han skulle få massa symptom och massa värk och inte kan berätta det - nej fy det räcker med det han får.
Med detta sagt så bestämde jag mig i går på jobbet att jag skulle ta vaccinet innan Ronja blev stucken. Jag har sedan innan bestämt mig för att inte ta vaccinet eftersom jag anser att min kropp fixar det utan, men när jag fick veta att Ronja inte hade nåt val var jag tvungen att se vad jag skulle utsätta henne för. Kände att det var viktigt att veta hur ont det skulle göra och biverkningarna efteråt, kan inte tvinga henne om jag själv inte gjort det och vet vad för smärtor hon kan få. Så i går på jobbet tog jag det mot all jag tror på och det tog i mot kan jag lova er men allt för min dotter. Sen hjälpte det att Eva på jobbet som jag tycker är den grymaste sjuksköterskan hade gjort det och hon hade inte heller tänkt ta den först. Men hon lät sig övertalas och tydligen jag med. Sticket i sig gjorde inte ont för mig som vuxen men det kändes, men värken i armen som kom nu mycket senare är ingen rolig historia. Kan inte ens sova på den armen och detta gjorde mig väldigt ledsen för Ronjas skull. Men samtidigt är jag glad nu att jag tog den så jag vet vad Ronja kommer att prata om och kan hjälpa henne. Nu har vi laddat med alvedon inför natten och än så länge verkar hon ok, lite öm i armen säger hon.
Då till dagens händelse, jag hämtade Ronja en timme tidigare i dag och inte pga vaccinationen utan för att jag jobbar i morgon och då kan hon gå en timme längre på dagis. Vi var nere på vårdcentralen tio över ett och då höll jag på att få en chock. Det var helt galet mycket människor och ungar. Trodde fan att alla fått en knäpp som trängdes med sina ungar. Jag stod i kö med barnen i över två timmar, tur man jobbar där så vi kunde smita in och fika lite och prata med goa Nicolin som hade ett svalt skönt rum att gömma sig på.
Jag fattar inte paniken alla känner eftersom dom har så bråttom med att stoppa i sina små barn detta vaccin. Hade jag kunnat vänta någon mer vecka för att få ännu mer information och se lite mer resultat om biverkningar hade jag mer än gärna gjort det för Ronjas skull, inte tagit första bästa chans till en spruta. Det var värre än i helvetet kan jag lova , hundra garader varmt, nervösa barn, stressade föräldrar och trötta sjukssköterskor som jobba så fort dom kunde. Måste erkänna att mina arbetskamrater omöjligt kunnat föreställa sig denna stormning som blev i dag och vist det kunde gått tio gånger bättre med mer planering, men dom gjorde så gott dom kunde. Men min fråga var mest VARFÖR? Det kommer två tillfällen till att vaccinera sina barn på och räcker inte det får dom ta en dag till. Kan säga att jag kände mig inte som en bättre mamma då man först fick vänta så länge på något som man absolut inte vill ha. Ronja var en grym soldat som gjorde sitt jobb mer än godkännt. Jag behövde inte hålla fast henne eller säga till henne att sitta still och sånt. Hon sträckte fram sin arm och sa inte ett ljud, fan vad stolt jag blir över henne ville bara krama henne och sitta där men det hann man inte haha det var in,ut,in,ut. Men det blev massa glass efteråt som en belöning och det var hon nöjd med. ÄLSKAR DIG RONJA ROSHOLM OCH DU ÄR MAMMAS SOLDAT:...
I dag var det sista gången på Ronjas gymnastik, lite tråkigt men samtidigt skönt att slippa stressa och passa tider. Dom fick göra vad dom ville i dag och som vanligt ville bara Ronja hänga i ringarna. Hon tycker verkligen att det är skit kul med ringarna, skulle vilja sätta upp ett par i hennes rum som hon kunde hänga i. Ronja var nöjd med dagens gympa och vi tackar för denna terminen och ses nästa år.
Nu skall jag lägga Ronja och hoppas hon mår skit bra i morgon så hon kan gå till dagis. Jag jobbar till fem i morgon och är ensam på eftermiddagen så jag måste jobba. Kvällen avslutas till Gray.
Puss o kram...
Med detta sagt så bestämde jag mig i går på jobbet att jag skulle ta vaccinet innan Ronja blev stucken. Jag har sedan innan bestämt mig för att inte ta vaccinet eftersom jag anser att min kropp fixar det utan, men när jag fick veta att Ronja inte hade nåt val var jag tvungen att se vad jag skulle utsätta henne för. Kände att det var viktigt att veta hur ont det skulle göra och biverkningarna efteråt, kan inte tvinga henne om jag själv inte gjort det och vet vad för smärtor hon kan få. Så i går på jobbet tog jag det mot all jag tror på och det tog i mot kan jag lova er men allt för min dotter. Sen hjälpte det att Eva på jobbet som jag tycker är den grymaste sjuksköterskan hade gjort det och hon hade inte heller tänkt ta den först. Men hon lät sig övertalas och tydligen jag med. Sticket i sig gjorde inte ont för mig som vuxen men det kändes, men värken i armen som kom nu mycket senare är ingen rolig historia. Kan inte ens sova på den armen och detta gjorde mig väldigt ledsen för Ronjas skull. Men samtidigt är jag glad nu att jag tog den så jag vet vad Ronja kommer att prata om och kan hjälpa henne. Nu har vi laddat med alvedon inför natten och än så länge verkar hon ok, lite öm i armen säger hon.
Då till dagens händelse, jag hämtade Ronja en timme tidigare i dag och inte pga vaccinationen utan för att jag jobbar i morgon och då kan hon gå en timme längre på dagis. Vi var nere på vårdcentralen tio över ett och då höll jag på att få en chock. Det var helt galet mycket människor och ungar. Trodde fan att alla fått en knäpp som trängdes med sina ungar. Jag stod i kö med barnen i över två timmar, tur man jobbar där så vi kunde smita in och fika lite och prata med goa Nicolin som hade ett svalt skönt rum att gömma sig på.
Jag fattar inte paniken alla känner eftersom dom har så bråttom med att stoppa i sina små barn detta vaccin. Hade jag kunnat vänta någon mer vecka för att få ännu mer information och se lite mer resultat om biverkningar hade jag mer än gärna gjort det för Ronjas skull, inte tagit första bästa chans till en spruta. Det var värre än i helvetet kan jag lova , hundra garader varmt, nervösa barn, stressade föräldrar och trötta sjukssköterskor som jobba så fort dom kunde. Måste erkänna att mina arbetskamrater omöjligt kunnat föreställa sig denna stormning som blev i dag och vist det kunde gått tio gånger bättre med mer planering, men dom gjorde så gott dom kunde. Men min fråga var mest VARFÖR? Det kommer två tillfällen till att vaccinera sina barn på och räcker inte det får dom ta en dag till. Kan säga att jag kände mig inte som en bättre mamma då man först fick vänta så länge på något som man absolut inte vill ha. Ronja var en grym soldat som gjorde sitt jobb mer än godkännt. Jag behövde inte hålla fast henne eller säga till henne att sitta still och sånt. Hon sträckte fram sin arm och sa inte ett ljud, fan vad stolt jag blir över henne ville bara krama henne och sitta där men det hann man inte haha det var in,ut,in,ut. Men det blev massa glass efteråt som en belöning och det var hon nöjd med. ÄLSKAR DIG RONJA ROSHOLM OCH DU ÄR MAMMAS SOLDAT:...
I dag var det sista gången på Ronjas gymnastik, lite tråkigt men samtidigt skönt att slippa stressa och passa tider. Dom fick göra vad dom ville i dag och som vanligt ville bara Ronja hänga i ringarna. Hon tycker verkligen att det är skit kul med ringarna, skulle vilja sätta upp ett par i hennes rum som hon kunde hänga i. Ronja var nöjd med dagens gympa och vi tackar för denna terminen och ses nästa år.
Nu skall jag lägga Ronja och hoppas hon mår skit bra i morgon så hon kan gå till dagis. Jag jobbar till fem i morgon och är ensam på eftermiddagen så jag måste jobba. Kvällen avslutas till Gray.
Puss o kram...
Kommentarer
Trackback
